Golfperformance 2016 all rights reserved

golfklubbor golfgrepp greppbyte golfskaft golfreparationer golfutrustning golf skräddarsyddgolf golf golf golf custom fitting custom fitting skräddarsydda golfklubbor golf custom fitting golf klubbor golfgrepp golfklubbor golfskaft graphite design

 

Skaftkunskap

Golfklubbornas skaft kan ses som en måttstock på mänsklighetens tekniska utveckling.

 

Det började med skaft av hickoryträ och dessa följdes av stålskaft som var både starkare och jämnare i kvalitet. Senaste steget på utvecklingsstegen är kolfiberskaft som är både lättare och starkare än stål.

 

Alla skaft ser på ytan likadana ut, men på molekylnivå är det lika stor skillnad i prestanda som mellan en Hyundai Atos och en Mercedes McLaren. Vi lär dig vad som skiljer ett bra skaft från ett dåligt.

 

Ett golfskaft väger allt mellan 40-130 gram. För kolfiberskaft är intervallet 40-100 gram och för stål 75-130 gram. Rätt skaftvikt är en av de viktigaste parametrarna för att matcha rätt skaft till en sving. Ett lätt skaft gynnar de som har låg svinghastighet genom att det blir lättare att få fart på klubban. Lätta skaft har dock sämre vridstyvhet (torque) än tyngre skaft och därför ska spelare med hög svinghastighet ha lite tyngre skaft för att förbättra precisionen. Tyngre skaft kan till och med ha den fördelen att de bromsar svinghastigheten vilket innebär ännu bättre bollträff och både rakare och längre slag.

Kolfiber är i förhållande till sin vikt världens starkaste material, men bara för att ett skaft är tillverkat i kolfiber behöver det inte vara bra. Det finns en mängd olika kvalitetsnivåer och tyvärr är det nog så att de skaft som sitter som standard på många klubbor inte tillhör den högsta kvalitetsklassen. Det är ungefär som med innersulan i sportskor - den är ganska långt från en formgjuten sula.

Ett kolfiberskaft består av kolfiberväv och epoxi. Kolfibern i sig kan ha olika renhetsgrad och materialkostnaden för ett skaft varierar mellan ett par kronor till 15.000 kronor. Ju renare kolfiber desto starkare, men samtidigt också sprödare. I ett golfskaft som också ska böja sig, så är det inte alltid bättre att gå upp väldigt högt i kolfiberkvalitet - skaftet blir för ömtåligt.

 

Ett skaft tillverkas genom att kolfiberväv lindas upp på en stålstav och mättas med epoxi. Ju tunnare kolfiberväv desto fler lager kolfiber kan rullas på staven och det ger både mer spänst och jämnare kvalitet. Själva rullningsprocessen får inte gå för snabbt för då bildas luftbubblor i epoxin. Som så ofta förr innebär längre produktionstid en högre kvalitet.

 

Nu är kolfiber inte det enda skaftmaterialet - många spelare föredrar fortfarande stålskaft. Fördelen med stålskaft är att de är billigare att tillverka och ofta har en jämn kvalitetsnivå. För spelare med hög svinghastighet kan stålskaftens högre vikt bidra till stabilare slag.

 

Argumenten för grafitskaft är att de har låg vikt, kan göras extremt vridstyva och är bra på att överföra energin från svingen eftersom de inte deformeras då de böjs.

Torque  -  Flex

 

Vridstyvheten, eller torque, är ett mått på hur många grader ett skaft vrids då det belastas med en vikt en bit ut från centrum. Värdet ligger i intervallet 1,2-6,5° och ett lågt värde innebär hög vridstyvhet. Hög vridstyvhet innebär att klubban blir mer tolerant mot tå-träffar men värden över 5,5° gör att klubborna upplevs som "svampiga" av de flesta golfare.

 

Skafthårdhet är nästa parameter. Skaft finns i hårdheterna L (dam), A (senior), R (regular), S (stiff) och X (extra stiff). Skalan är ingen standardiserad norm och därför kan ett stiffskaft från en tillverkare vara ett regularskaft hos en annan. Principiellt gäller att ett mjukare skaft är bra för golfare med en låg svinghastighet och tvärtom. Ett för hårt skaft upplevs som stumt och har svårt att lagra energi. Ett för mjukt skaft innebär å andra sidan minskad precision. Många golfare, framförallt herrar, skulle dock spela bättre om de bytte till mjukare skaft.

 

Det finns en dimension till vad det gäller hårdheten och det är det som kallas för flexpunkt. Skafttillverkarna kan nämligen styra var på skaftet som det ska böjas mest. Den punkten kallas för flexpunkt och den sitter på den nedre tredjedelen av skaftet. En hög flexpunkt föredras av många duktiga golfare eftersom det ger en lite lägre bollbana. Golfare som istället har svårt att få upp bollen i luften gynnas av ett skaft med låg flexpunkt eftersom det kan öka loftet vid tillslaget med några grader. En mjuk tip ger dessutom mer spinn på bollen.

 

Ett set säg från järn 4 till PW skall hålla 4-5 CPM (cycles per minute) mellan varje klubba, se diagram nedan! Detta är ett frekvens matchat set, hyllset stämmer dåligt på denna punkt. 

Example Set (Regular flex)
4 iron – 290 CPM 38.5”
5 iron – 295 CPM 38”
6 iron – 300 CPM 37.5”
7 iron – 305 CPM 37”
8 iron – 310 CPM 36.5”
9 Iron – 315 CPM 36”
PW – 317 CPM 35.75”
SW – 319 CPM 35.5”
 

 

 

Sammantaget så påverkar skaftet i klubban längd, precision och känsla. Inget skaft kan ge maxvärden på alla dessa tre punkter, men genom att välja rätt skaft till kunden kan han eller hon få spelet i den riktning som önskas.